Matilda Forsén

Annons

Tankar.

Hej ni där hemma/var som .

Måste börja med och berätta att jag är inne på dag 7 nykter & rökfri! Förstår inte vad som hänt med mig, vad jag har kommit in i för depprision hehe, kanske vuxen påäng på detta. Uppe idag klockan nio drog på mig kläder tog med mig datan och antekningsboken ner till en cafe och käkar god frukost och dricker riktigt kaffe, aldrig känt mig så pigg innan, inte den här tröttheten i kroppen man annars har ! måste bero på alkoholen … men iaf

 

Har mailat mycket med mina kära familj på senaste, känns som att dom känner på sig att jag har hemlängtan och är i en velig/deppig period! Värmer så mycket när jag pratar med dom & får mig att inse att jag faktist har nära och kära som står mig väldigt nära & som bryr sig om en och gör allt för en! Man har alltid varit  i en bubbla när man rest så här, haft vänner i perioder och sedan aldrig mer pratat. Och de är nyttigt och roligt de också, de är inte möjligt att ha 200 nära vänner! 

Men börjar ta på mig nu har alltid haft mina vänner där hemma som jag vet alltid kommer vara där för mig och vara kvar hos mig, men har aldrig haft den saknaden jag har nu och känner att jag missar så stor del i livet hos dom! Jag vill hem & jag vill inte hem. för jag vet ångern som kommer när de gått några dagar i rastlös het där hemma. eller kanske inte denna gång, jag vet inte helt ärligt! Här nere går jag och bär på en massa ilska jag aldrig får ur mig och en massa hat mot mäniskor som jag inte  ens orkar ta upp.massa ideer i mitt huvud jag jämt har som inte kommer ut , saker jag tycker man gör fel och saker man inte kan göra något åt.. Har gått så långt så jag fakist inte bryr mig, att jag inte orkar ta upp eller villja hjälpa till, för de känns som de är meningslöst och jag känner mig betydelselös.saker jag vill ka .. Tankar och värderingar jag har om saker som jag alltid brukar yttra mig om för tycker jag något är fel eller att en person betersig/ gör fel val osv då säger jag vad jag tycker.. Men känns som de är på en nivå där de är jämt en massa fylle snack och unga vilsna mäniskor! Länge sen man hade en normlan konversation med någon då man disskuterade allt från himmel & jord och där man tycker helt olika men endå lyssnar på varandra, då jag älskar dusskiutioner och att yttra mig.. Men de finns inte här, bara snack om festlivet och olika budar man sätter på/träffar, hur jobbigt full man va 4 dagar sedan, eller hur man rök ihop med den personen, när man yttrar man sig så blir motsatta personen arg pga han/hon vet att den har fel och ställer sig i självförsvar, eller lyssnar inte alls och bara säger de den vill säga. och många som försöker sätta sig över en, ta en roll där den inte bör ta den.. Ja va hände med alla är lika, alla tycker olika. Bara för man har ansvar så betyder de inte att de man säger är rätt! Nej brinner innnom mig, och vem ska man prata med?? Här finns de ingen iaf.. Ja fan vad sorlig jag är men just så jag känner! Känner mig lost och ensam, känner som jag varit kvar på samma nivå aldesess förlänge vet att jag kan vara omogen osv men någon gång måste man väl växa upp och kanske ta mer ansvar och klättra uppåt i stegen, känns som jag fortfarande står kvar på ruta ett då jag åkte första gången utomlands och börjad jobba. Känner mig underlägsen och känner inte alls att jag lär mig något nytt eller att jag faktist blir äldre, och kanske den bilden folk får av mig att jag är oansvarig och man inte vågar ge mig tillit, men om jag aldrig frå chansen eller den respekten så kommer jag aldrig kunna bevisa.Jag kan vara rätt virrig som person och de vet jag, men jag vet också att jag är duktig och att jag alltid vill lära mig nya saker och gör jag de så gör jag de till 100, men när kommer de n chansen? Därför jag har en lust att åka hem då jag fått chansen att vara med och driva och komma med ideer och förbättra saker, och de skulla vara så sjukt roligt för mig, att få känna mig specielt och att man känner sig behövd at någon som vet att man kan och att någon säger och förklara hur duktig man är, för just nu känner jag mig värdelös och inte alls om den tjejen som jag var när jag kom ner för 9 månader sen, skin på näsan, självförtroende och villja förbättra och komma med ideér, sprudlande energie .Jag har förvandlats / manipulterats av denna bubbla så jag tappat de där extra som jag alltid varit så bra och omtyckt för. Hur ska jag hitta de igen? känns som de man säger inte spelar någon roll.! var är mina tjejvänner. Har inte enenda här, jo Lotta så klart men hon är uppe i sitt och jag i mitt, så de blir aldrig att man ses. Jobbar med 6 grabbar samt 4 thaikillar , och 4 thaitjejer, just nu är de till tjejerna jag drar mig för jag behöver de, Men går inte prata på samma sätt om ni förstår! nr1 skulle ta en hel dag att försklara, sen har vi olika tänkte sätt..Vill absolut inte att någon ska tycka synd om mig eller försöka hjälpa mig för de behövs inte, jag behöver bara göra mina val och prioriteringar i livet, som jag har väldigt svårt med.. har lätt för att lämna och börja på nytt, men jag har väldigt svårt när jag står inför val.Ibland tror jag att människor kan göra min val, men riktigt så fungerar det ju inte tyvär! Vad vill jag? jag vill jag åstakomma? var vill jag vara? vem vill jag vara? villka vill jag ha omkring mig? Bör jag säga vad  jag tycker? bör jag låta de vara och gåvidare? Nej hurni de bubblar i mitt huvud just nu och jag tänker forstätta dricka mitt kaffe och skriva ner lite ideér på förändringar runt jobbet och vad som kan göras för att förbättra för både mig och andra.. Något jag alltid gör är att jag alltid vill att alla ska trivas och må bra, ser jag någon bli illabehandad/uttnyttjad så kan jag inte bara hålla för ögonen & munnen, även om mäniskor tycker jag borde välja en sida.. Så långt kommer jag aldrig gå har försökt men mitt inre kan inte blunda, får man kanske ta smällen , men de är den värd. För mig att se människor bli uttnyttjade eller nertryckta gör ont som fan, kan vara någon som absolut inte står mig nära men de gör så ont. Enda sen högstadiet då man endå var feg för att ta fel personers sida i tro om att man kommer hamda på fel själv så har jag inte kundat stå emot.En vänn vart trakkaserad av de ”äldrecoola” gänget och de va några av de jag hängde med, men jag sa vad jag tyckte och berättade högt att de var jävligt fel och varför, tillslut slutade dom, och denna killen har nog aldrig blivit så glad. Och jag förstår inte hur människor kan vara kapabla till att göra någon människa illa. Nu skriver jag av mig en del, och allt handlar inte bara om mitt jobb i patong som de kanske låter, de är allt runt om kring och jobb självklart! 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer

Kommentera

Annons
stats